Skydda dina fastigheter med tillförlitliga brandlarmsystem

SBF 110:8 är Brandskyddsföreningens branschnorm för brandlarm och utrymningslarm och styr hur en anläggning ska projekteras, installeras, kontrolleras och underhållas i Sverige. Normen är åttonde utgåvan av SBF 110 och har integrerat den tidigare rekommendationen för utrymningslarm till ett samlat regelverk. För fastighetsägaren innebär det att anläggningen ska projekteras av behörig ingenjör, installeras av certifierad anläggarfirma enligt SBF 1008 och provas löpande med månads-, kvartals- och årskontroller.

LSO 2 kap 2 § ålägger ägare och nyttjanderättshavare att i skälig omfattning hålla utrustning mot brand, där brandlarm ingår i begreppet skälig omfattning som tolkas av kommunal räddningstjänst vid tillsyn utifrån verksamhet, byggnad och brandrisk. LSO är en ramlag och specificerar inte brandlarm direkt, medan BBR anger när automatiskt brand- och utrymningslarm krävs vid nybyggnation utifrån verksamhetsklass, bland annat i klasserna 2B, 2C, 3B, 4, 5A, 5B och 5C. Byggreglerna kräver generellt inte att larmet kopplas till räddningstjänsten, eftersom syftet främst är utrymning på plats.

Fastigheter med automatlarm måste teckna avtal med räddningstjänsten som ger tillgång till utrymmen för installation och underhåll, samt avtal med en larmcentral som SOS Alarm för larmöverföring. Räddningstjänsten godkänner anläggningen för automatlarm innan den ansluts, en process som typiskt tar några veckor. Vissa räddningstjänster kräver dessutom digitala passagelösningar som Smartpassage för nya objekt, men kraven är inte nationellt enhetliga.

Försäkringsbolagens krav följer normalt att anläggningen uppfyller SBF 110 och är installerad av certifierad anläggarfirma enligt SBF 1008, med EN 54-certifierade detektorer och regelbunden provning dokumenterad i anläggningsdagbok. Ändringar i anläggningen kräver ofta försäkringsbolagets godkännande, och vid skada granskas dokumentationen. Saknas provningsbevis eller har anläggningen ändrats utan godkännande kan ersättningen reduceras eller avslås.

Om den årliga revisionsbesiktningen missas upphör anläggarintyget att gälla, försäkringsskyddet kan försämras och kommunen kan vid tillsyn utfärda föreläggande enligt LSO 5 kap, i vissa fall förenat med vite. Verksamheter med krav på automatlarm, som vård, hotell och samlingslokaler, riskerar i värsta fall verksamhetsförbud tills bristerna åtgärdats. Vid förseningar bör en certifierad anläggarfirma kontaktas snarast för att boka besiktningen, som endast får utföras av behörig ingenjör enligt SBF 1007.

Ett onödigt automatlarm debiteras fastighetsägaren av räddningstjänsten, och avgiften varierar betydligt mellan landets räddningstjänster och med tidpunkt på dygnet. Falsklarm orsakas oftast av svetsning, slipning, matlagningsångor och damm vid renovering utan koordinering med anläggningsskötaren. Huvudåtgärderna är rätt placering och val av detektorer, där värmedetektorer används i kök och dammiga miljöer och aspiration i känsliga eller kalla utrymmen, tydliga rutiner för frånkoppling under hantverksarbete samt serviceavtalets kontroll av detektorkontaminering. Vid återkommande onödiga larm kan anläggningen stängas av från automatlarmstjänsten, och aktuell taxa kontrolleras hos den lokala räddningstjänsten.

Ansvaret för brandlarmet ligger enligt LSO 2 kap 2 § på både ägare och nyttjanderättshavare, delas funktionellt och bör regleras i hyresavtalet. Fastighetsägaren ansvarar typiskt för den fasta anläggningen med central, kabling, detektorer och larmöverföring, medan hyresgästen svarar för sin verksamhet och fria utrymningsvägar. SBF 110:8 kräver minst två utbildade anläggningsskötare som utför månads- och kvartalsprov, dokumenterar i anläggningsdagboken och agerar vid larm, med utbildning förnyad vart femte år. Provningarna är operativa delar av det systematiska brandskyddsarbetet (SBA).

Datacenter och stora lager dimensioneras med tidig detektion eftersom höga tak, stora luftvolymer och känslig eller obemannad miljö gör punktrökdetektorer otillräckliga. Datacenter använder typiskt aspirationssystem (ASD) enligt SBF 1420 och EN 54-20 som detekterar mikropartiklar långt innan synlig rök bildas, ofta i kombination med gassläcksystem, och varje datasal byggs som egen brandcell. Höglager dimensioneras enligt SBF 110:8 och SBF 126 med linjedetektor, aspirationssystem eller flamdetektor, och brandsektionering är central för att begränsa spridning.

Kraven på brandlarm styrs av byggnadens verksamhetsklass (VK) enligt BBR, som avgör om och hur människor kan sätta sig i säkerhet vid brand. Kontor klassas typiskt i VK1, där människor är vakna och har lokalkännedom, och flerbostadshus i VK3, där kraven varierar med byggnadsklass. Vård och äldreboenden klassas i VK5 och kräver typiskt automatiskt brandlarm eftersom de boende har begränsad förmåga att utrymma, ofta med horisontell utrymning mellan brandceller där dörrar stängs vid larm. Skolor klassas i VK2 och förskolor i VK5A, där tidig detektion är central eftersom personalen leder utrymningen.

Talat utrymningslarm dimensioneras normalt där många människor saknar lokalkännedom, som hotell i verksamhetsklass VK4 och större publika lokaler i VK2. Hotell klassas i VK4 och kräver automatiskt aktiverat utrymningslarm, som i praktiken blir talat utrymningslarm enligt SBF 502 när gästerna är obekanta med lokalerna. Butiker och köpcentrum klassas i VK2 och kräver automatiskt brandlarm och utrymningslarm, där talat utrymningslarm krävs vid fler än 600 personer i VK2B eller i VK2C. Talat utrymningslarm kräver SBF 2018-certifierad firma, och Elajo har SBF 2018:1 samt referenser som Quality Hotel Match och Coop.

Brandlarm för industri projekteras efter verksamhetens specifika risker som damm, ångor, höga temperaturer och vibrationer, vilket kräver anpassat val av detektorer och central snarare än en standardutformning. I ATEX-klassade miljöer ska utrustningen vara ATEX-certifierad för aktuell zon enligt direktiv 2014/34/EU, typiskt flam- och gasdetektorer eftersom punktrökdetektorer är otillförlitliga, och egensäkra kretsar strömbegränsas så att de inte kan antända atmosfären. Inom livsmedelsindustri används aspirationssystem i frys- och kyllager, och vid ammoniakanläggningar kan ATEX aktualiseras. Elajo har erfarenhet av industri- och petrokemikunder som Skruf Snus och St1 i Göteborg.

Ett konsumentlarm är inte godtagbart som SBF 110-anläggning och möter därför inte de regelverkskrav som gäller för de flesta industri- och kommersiella fastigheter. För att uppfylla försäkringskrav, kommunala krav enligt LSO eller BBR-krav i större fastigheter behövs en certifierad anläggning installerad av anläggarfirma enligt SBF 1008. För en mindre lokal utan SBF- eller BBR-krav kan ett konsumentlarm vara tekniskt funktionellt, men det ersätter inte en certifierad anläggning med larmöverföring och dokumenterad provning.

Ett brandlarmsprojekt enligt SBF 110:8 omfattar projektering, installation, egenkontroll, ibruktagandebesiktning och anslutning till larmcentral. I projekteringen tar en behörig ingenjör enligt SBF 1007 fram utförandespecifikation och ritningar och väljer central, detektorer enligt EN 54 och larmöverföring, varefter installationen med kabling, central, detektorer, larmdon och brandförsvarstablå enligt SS 3654 utförs. Egenkontrollen dokumenteras i ett anläggarintyg enligt SBF 103:8, och en oberoende ibruktagandebesiktning genomförs innan anläggningen tas i drift.

Brandlarmet ingår i Elajos säkerhetsområde och kan integreras med passersystem, inbrottslarm, kamerabevakning och fastighetssystem via plattformen SystemOne eller standardprotokoll som BACnet, Modbus och OPC UA. SBF 110:8 kräver samtidigt att brandlarmet fungerar autonomt, så säkerhetskritiska styrningar sker alltid direkt från brandlarmscentralen: passerlåsta utrymningsdörrar släpper sin låsning, brandcellsdörrar stängs, hissar går till bestämt plan och brandgasspjäll ändrar läge. Integrationen ger gemensam visualisering och händelselogg, och appen Smart Brandlarm ger realtidsövervakning och fjärråtkomst.

Ett brandlarm anslutet enligt SBF 110 överför larm dygnet runt via en certifierad larmsändare enligt EN 54-21 till SOS Alarm eller en larmcentral som verifierar och larmar vidare, oavsett tidpunkt. Både larm och fel- eller avvikelsesignaler överförs, med redundant förbindelse för driftsäkerhet. Verksamheten tecknar abonnemang och lokal räddningstjänst godkänner anläggningen, och Elajo erbjuder serviceavtal med löpande support samt fjärroperering via tjänsten Live Operation.

Elajo kan ta över övervakning och service av befintliga brandlarmsanläggningar som andra leverantörer installerat, och SBF-statusen behålls eftersom den följer anläggningen och inte den enskilda firman. Förutsättningen är att den nya anläggarfirman är SBF 1008-certifierad och att hela dokumentationen överlämnas, det vill säga anläggningsdagbok, anläggarintyg, ritningar, utförandespecifikation och revisionsprotokoll. Elajo utför egenkontroll vid övertagandet och kan utfärda nytt anläggarintyg enligt SBF 103:8, varefter försäkringsbolaget underrättas om bytet.

En certifierad anläggarfirma enligt SBF 1008:3 ska utföra underhåll och reparationer inom avtalad tid och lösa fel inom två arbetsdagar, vilket ingår i de normkrav Elajo är certifierad mot. Elajo verkar i hela Sverige, vilket ger lokal närvaro för planerade servicebesök och åtgärder. Exakta inställelsetider regleras i serviceavtalet per anläggning.

Elajo är certifierad anläggarfirma för brandlarm enligt SBF 1008:3 och för talat utrymningslarm enligt SBF 2018:1, och innehar certifiering enligt brandlarmsnormen SBF 110:8. Företaget är registrerad behörig elinstallatör hos Elsäkerhetsverket och har kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöledning enligt ISO 9001, ISO 14001 och ISO 45001. För en SBF 110-anläggning krävs att leverantören är SBF 1008-certifierad, vilket i praktiken är en förutsättning för anslutning till räddningstjänsten.

Ett serviceavtal för brandlarm hos Elajo omfattar återkommande funktionsprov enligt SBF 110, kontroll av batteri, strömförsörjning och larmöverföring samt bedömning av detektorernas kontaminering, med restid och resekostnader inkluderade. Efter varje servicetillfälle får kunden en uppdaterad kontrolljournal och besked om vilka sektioner och detektorer som testats, vilket stödjer efterlevnaden av SBF 110:8. Omfattningen offereras per anläggning utifrån storlek, antal detektorer och befintlig utrustning.

Elajo installerar, driftsätter och underhåller brand- och utrymningslarm för alla typer av fastigheter, från mindre kontor till stora industrianläggningar, och verkar i hela Sverige. Lösningarna är certifierade enligt brandlarmsnormen SBF 110:8 och levereras av ett certifierat teknikerteam. Omfattningen anpassas efter fastighetens storlek, verksamhet och risker, och brandlarmet kan samordnas med övrig säkerhet inom Elajos säkerhetsområde.